En liten reflektion om ledarskap...
Jag fick en förfrågan om att berätta lite om konfaläger och hur det är att vara ledare. Vilket jag så gärna gör! Dock kommer jag att undvika att lämna ut specifika konfirmander/ledare, av den enkla anledningen att jag inte har någon aning om de skulle vilja visas på min blogg eller ej.
Att vara ledare är nog helt klart ett av de bästa valen jag gjort i mitt liv. Hösten efter jag hade konfirmerat mig blev jag inbjuden till att gå Lub, det vill säga svenska kyrkans ledarutbildning. Jag var lite tveksam eftersom jag inte riktigt visste vilka som skulle gå, om det var någon jag kände och så vidare. Men jag valde ändå att gå och det ångrar jag inte en sekund. Inlägget efter min första lubhelg hittar ni här. För er som är intresserade går man alltså lub 3 år (numera endast 2 år) och har då tre lub-helger/år där man åker ut till en lägergård över helgen och leker lekar, diskuterar olika pedagogiska aspekter av lekar, situationer som kan uppstå, hur en ledare ska vara, osv. Och självklart pratar, sjunger, skämtar, umgås, har andakter och har det allmänt trevligt! Nu spårade jag lite från det jag egentligen tänkte säga, hehe. Back to business.
Förra sommaren och även detta år har jag varit ledare på konfaläger vilket är en unik upplevelse som jag aldrig riktigt kommer att kunna beskriva. Det är lekar och "undervisning", nya bekantskaper, skratt och tårar, pigga fötter och trötta huvuden, men mest av allt är det en känsla och en stämning. Jag har haft förmånen att få vara ledare tillsammans med fantastiska ledarteam vilket gör allting många tusen gånger lättare. Jag tror aldrig att jag skulle ha utvecklats som ledare (och som person) så som jag har gjort om jag inte hade haft den tryggheten. Så det är jag otroligt tacksam över.
Just på mitt senaste konfaläger, alltså rid- och fotokonfalägret jag var på i början av juni, var precis som mitt tidigare läger helt underbart. De är så väldigt olika, men båda lägren var fantastiska på sitt eget sätt. Det var så roligt att se att även om det inte var som förra året så var det något helt nytt, som också var så bra! Magiskt...
Som ledare känner jag att jag utvecklas så enormt för varje steg jag tar. Varje dag på lägret bjuder på nya utmaningar, nya möjligheter. För mig som egentligen inte är så van vid att ta plats, stå i rampljuset och bjuda på mig själv inför en massa folk har det varit en stor utmaning för mig. Att leda en lek med stora rörelse och riktig inlevelse och få 30 tonåringar att följa med och ha kul är inget som kommer naturligt för mig, men något jag ändå fått göra vilket gör det till ett så viktigt steg framåt när jag klarar av det. Det finns tusen andra exempel, från små till stora saker, men detta inlägg börjar redan bli alldeles för långt ;) Jag hade mer att säga än jag visste själv!
Efter de här två veckorna i sommar känner jag mig som en ny människa, nästan ;) Inte bara för mig som en ledare utan även för mig som privatperson. Mitt självförtroende stärks och jag får erfarenheter om grupper, sociala situationer och annat som jag märker att jag kan använda i mitt vardagliga liv också. Det handlar verkligen inte bara om konfaläger detta, det är så mycket mer (vilket också är "namnet" för konfirmandverksamheten i svenska kyrkan denna sommar, checka in #såmycketmer2013 på insta!).
I förfrågan ville personen också att jag skulle berätta lite om konfagruppen vilket jag känner mig mer osäker på. Det jag dock kan säga är att jag hade så himla roligt med allihopa och att jag tyckte att gruppen var så himla fin och snäll med varandra. Självklart har man upp och nedgångar under två veckor tillsammans, men överlag var det mest uppåt! Nog blev det en och annan tår nerför kinden när hemfärden börjades ;) Det är så roligt att se och vara delaktig i en grupp som under två veckor får dela liv. Att gå från att inte känna varandra till att leka lekar och sjunga högt och ta en massa roliga bilder är verkligen roligt. 30 konfirmander på ett läger, och ändå har alla något eget att föra med sig. Det är svårt att tro det, men man märker verkligen att det försvinner någon, det blir som inte samma sak även om man fortfarande är 29 stycken. Alla behövs!
Nu har jag letat igenom lite bilder som är ganska allmänna, så dessa tror jag att jag kan lägga ut. Om jag har råkat ta med någon bild som ni vill ha bort är det bara att säga till så försvinner det direkt!
Tavelsjö lägergård
Läger-look
Jag retuscherade lite ansikten ifall ni inte ville vara med! :)
Photo 'N' Horses - vår kiosk!
Lägerbål
En katt som tycker så mycket om att vara på gården att den aldrig vill lämna!
Inne i ledarhuset. Gäller dock alla!
All in på röda-vita rosen!
Bästa gömstället jag sett
Vi gick all in på kiosken också... Egengjorda tröjor!
Kramring <3
Riduppvisning. Foto hade också en jättefin redovisning men jag hade ingen passande bild tyvärr.
Det här är ju typ en tusendel av allt som händer på ett konfaläger, men jag tror att de flesta har slutat läsa för länge sedan och jag orkar inte skriva ner mer... Man måste helt enkelt uppleva det för att förstå!
skriven
Åh vad jag saknar allt, jag grät när jag läste...