God kväll!

Idag tänkte jag faktiskt göra något som jag inte har gjort så ofta på bloggen, nämligen recensera en bok. Min plan var ju att försöka göra det regelbundet men än så länge har det ju inte gått som planerat, hehe. Men men, nytt år, nya möjligheter!

 

Om boken: Barnmorskan Patience Murphy bor på landet, i utkanten av en liten by i USA. Det är 1930-tal och den ekonomiska krisen är påtaglig. Patience Murphy bor dock på sin egen gård och klarar sig därför ganska bra, även om hon får leva knapert. Hon har egentligen ingen legitimerad utbildning, men har lärt sig av andra under många år. Hon förlöser för de mesta kvinnor i familjer där ekonomin inte alltid håller och väntar sig därför inte alltid betalning för sitt arbete. En dag kommer hon genom en rad olika händelser i kontakt med den mörkhyade flickan Bitsy, och bestämmer sig tillslut för att acceptera moderns vädjanden om hjälp och låter därför Bitsy på med henne på gården. Bitsy bli upplärd i en barnmorskas alla åtaganden och följer snart med Patience vart hon än går. Men i krisens tider ses det inte alltid med ett blitt öga på en mörkhyad och en vit kvinna tillsammans, och det är inte helt ofarligt för Patience och Bitsy att leva som de gör. Förutom detta har Patience också ett händelserikt förflutet som gång på gång kommer ikapp henne och gör sig påmind om alla de händelser som skulle ställa hennes liv på sin spets.

 

Mina åsikter: Den här boken behandlar 1930-talets USA, där bilar var en lyx inte många kunde unna sig och där doktorn skulle tillkallas endast vid en krissituation eftersom pengarna inte fanns att tillgå. Det är en svunnen tid, där rasismen växte fritt och där en mörkhyad man alltid riskerade att beskyllas för brott oavsett om han hade begått de eller ej. Låter det gammalt och avdankad? Nej jag trodde väl inte det. Den här boken var för mig en väldigt stark påminnelse om att även om vi inom vissa områden är ljusår ifrån det samhälle som fanns då, så står vi inom andra områden och stampar på precis samma ställe som för 75 år sedan. Rasismen kanske inte är lika tydlig och uttalad i allas ögon som den var då, men det gör den bara ännu farligare enligt mig. Att inte se någonting betyder inte att det inte finns, men det betyder att ingenting kommer att göras för att en förändring ska ske. 

 

Ett annat ämne boken behandlade på ett magnifikt sätt är kvinnor. Boken är ju centrerad kring en kvinna, men den var inte bara det utan även centrerad kring hennes arbete, hennes styrkor och svagheter. Jag tycker att boken på ett bra sätt har beskrivit en kvinna som innehåller både styrkan, som i att våga säga vad hon tycker och står för, men också svagheter, som att inte riktigt våga konfrontera sin historia och sin bakgrund. Samtidigt tydliggör författaren också att det är ett väldigt annorlunda samhälle som skildras i boken, och här kan man tydligt se att även om vi inte har nått fullständig jämlikhet ännu, så har vi ändå kommit en bra bit påväg från där vi startade. Det är något jag tycker är väldigt hoppfullt och något som i alla fall får mig att vilja kämpa vidare.

 

I övrigt var språket väldigt bra och flöt på på ett bra vis. Stundvis kunde boken kännas lite lång eftersom det många gånger kunde komma kapitel där det egentligen inte hände något som förde boken framåt. Eftersom jag har läst den här på kvällarna precis innan jag har gått och lagt mig, och därför läst väldigt lite i taget har jag dock tyckt att det har varit ganska mysigt med en bok som har behandlat det vardagliga livet i mångt och mycket. Det har varit lite grann som att läsa en dagbok eller blogg, jag har verkligen lärt känna huvudkaraktären och det känns väldigt tråkigt att säga adjö till henne nu. Så sammanfattningsvis tycker jag att det är en väldigt läsvärd bok, speciellt för dig som är intresserad av att läsa böcker som speglar en annan samtid, men samtidigt kunna hitta många paralleller till vårt moderna liv.